”Låt bara arkitekter kalla sig arkitekt!”
Språkförbistringen och förvirringen är total när det gäller ordet arkitekt. Det borde bara vara den med relevant utbildning som får använda yrkestiteln.
Det råder stor begreppsförvirring kring yrkestiteln arkitekt, konstaterar debattören.
“Är du vår chefsarkitekt som ska leda vårt team av arkitekter och accelerera digitaliseringen av vår samhällskritiska verksamhet och därigenom bidra till ett fossilfritt liv inom en generation?”
Detta låter onekligen som en spännande yrkesbeskrivning för arkitekter som letar efter nya utmaningar i svallvågorna av lågkonjunkturen, men texten är kraftigt vilseledande. Tjänsten utannonseras av statliga Vattenfall, och tycks närmast vända sig till folk med bakgrund inom IT eller organisationsutveckling.
I Sverige är titeln arkitekt inte skyddad i lag såsom exempelvis läkare, sjuksköterska och advokat är det. Suffixet SAR/MSA är möjligen en kvalitetsstämpel för arkitekter internt inom branschen, men den förekommer minst sagt sporadiskt och ses inte sällan med en uppsjö av andra, internationella titlar.
Problemet är större än så: urvattningen sker på en mer allmän, vardaglig nivå i hur vi talar om arkitekter och arkitektur.
Men låt oss lägga titlarna åt sidan en stund. Problemet är större än så: urvattningen sker på en mer allmän, vardaglig nivå i hur vi talar om arkitekter och arkitektur. Man får ofta följdfrågor av typen “vilken sorts arkitekt?” när man svarar vad man jobbar med, och det kan sannerligen behöva klargöras på en marknad där arkitekter trängs med en hel uppsjö av andra kompetenser som alla medverkar i tillblivelsen av nya byggnader. Lägg till detta ett flitigt användande av orden arkitekt och arkitektur i helt andra sammanhang än den byggda miljön och språkförbistringen är total.
Låt endast den med relevant arkitektutbildning kalla sig arkitekt i Sverige så har vi kommit en lång bit på vägen att stärka identiteten för vårt skrå!
Joel Yngvesson är arkitekt SAR/MSA.
