”Hur låter det du ritar?”
Vi behöver skifta fokus från sifferkrav till akustisk gestaltning. Men då behöver arkitekter också förstå och lära sig mer om hur ljudet påverkas av det vi ritar.
Nej suck, tänker du, inte ännu en artikel som beklagar sig över den bristfälliga utbildningen arkitekter får under fem år i skolbänken. Ja, i viss mån kommer denna text uttrycka frustration över bristen på kunskap inom arkitektkåren men förhoppningsvis också inspirera. Vi behöver prata om vilka akustiska behov som finns i projekten och hur man kan skapa arkitektur som tillmötesgår dem. Låt oss kalla det akustisk gestaltning, arkitektens koncept för en genomtänkt ljudmiljö.
Jag var så arg, för att ljudupplevelsen i förhållande till arkitektur fullkomligt ignorerades under arkitektutbildningen. Detta trots att akustik påverkas starkt av form, material och ljudlogistik. Anledningen tycktes vara att lärarna själva saknade grundläggande kunskap för att kunna utbilda eller ens uttala sig i ämnet. Där ligger problemet, tänkte jag. Personligen behövde jag byta bana för lära mig mer om hur ljud och idag arbetar jag huvudsakligen som akustiker i olika projekt.
Ljudstandarden blir för många akustiker en bibel. Tyvärr är det ett resultat av att akustiken ofta behandlas likt en brandfråga, ett nödvändigt ont som ska komma in i projekten för att uppnå krav, exempelvis att ”Ljudklass C gäller för projektet”. Det borde inte behöva vara så här.
Ta ljudisolering mellan rum som ett exempel. Låt oss börja med att hålla isär begreppen ljudisolering och rumsakustik. Jag får förvånansvärt ofta frågan: ”Kan man öka ljudreduktionen på väggen genom att hänga upp gardiner i rummet?”. Svaret är NEJ! Det uppmätta värdet vid en ljudbesiktning enligt standardens alla regler kommer inte att påverkas. Akustik är i grunden matematiskt och något vi vill lämna åt ingenjörerna men det finns så mycket att diskutera och utforska kring ljudupplevelser och påverkan på människors beteenden som den arkitektur vi föreslår genererar. För vill inte både arkitekter och beställare egentligen göra medvetna val gällnade ljudmiljön snarare än att blunda för det vi oundvikligen kommer att höra?
I stället för att diskutera projekteringsvärden (R’w) för ljudreduktion på väggar enligt en siffra vi kan utläsa från en tabell i ljudstandarden, handlar inte frågan om vilken grad av samtalsskydd/sekretess vi vill uppnå mellan olika ytor? Vilka ljud kommer att ta sig igenom, informationsbärande konsonanter eller mer dovt lågfrekvent mummel som i sin tur kan bidra till att maskera andra sorters ljud? En duktig akustiker kan hjälpa arkitekten att analysera och projektera för det typ av ”ljudskydd” som man i projektet vill uppnå.
När det kommer till rumsakustik. I stället för att slaviskt försöka sträva mot ett kravvärde för efterklangstid i ett klassrum, handlar inte frågan om den pedagogiska verksamheten och att ljudupplevelsen ska underlätta kommunikationen mellan lärare och elever? Alla rum kommer varken vi vill eller inte att svara på de ljud som genereras inom det. Låt oss bestämma hur!
Tyvärr tycks bristen på grundläggande akustikkunskap många gånger vara orsaken till att projekten fokuserar på att endast uppnå standardiserade kravvärden. Det är utbildningens fel.
Tyvärr tycks bristen på grundläggande akustikkunskap många gånger vara orsaken till att projekten fokuserar på att endast uppnå standardiserade kravvärden. Det är utbildningens fel. Mycket ska klämmas in på fem års studier men man skulle kunna ta bort några klipp- och klistratimmar från schemat och ersätta dem med en snabbkurs i ett antal viktiga akustiska koncept som påverkas av det vi ritar.
Det är inte meningen att arkitekter ska vara akustiker (det är en egen profession), så ta hjälp! Tänk om vi kunde sluta rätta till felprojekterad akustik i efterhand med fula och dyra lösningar och istället väga in hörupplevelsen redan i de tidiga skisskedet. Akustiken bör såklart utgå från de ljudkrav som står i standarden men sträva mot ett högre syfte. Genom en medveten akustisk gestaltning kan vi påverka inte bara hur det du ritar kommer att se ut utan också låta, det vill säga verkligen upplevas.
PS: Visste du förresten att både Ljudklass C och R’w-krav tillhör historien? I den reviderade utgåvan av Svensk standard SS 25268 som gäller sedan april i år har de utgått. Vilket ger oss ännu en anledning att skifta fokus från sifferkrav till akustisk gestaltning.
Petra Jingstål är arkitekt SAR/MSA och akustiker på Delta akustik.