Gå till innehållet

”Vi kan redan i dag halvera klimatpåverkan när vi bygger med betong”

Redan i dag går det att halvera klimatpåverkan med vanlig betong utan att göra avkall på varken funktion, gestaltning eller ekonomi. Det som saknas för en snabb förändring är krav från beslutsfattare, skriver arkitekterna Marco Folke Testa och Alessandro Ripellino.

Den nya klimatsmarta betongen och material som trä har en viktig roll i omställningen av byggandet. Men ska vi vara realistiska kommer betongen att vara nödvändig även i framtiden.

Att bygga med betong kan ha stor klimatpåverkan – framförallt är det cementen som avgör. Klimatavtrycket påverkas bland annat av den energi som går åt till att skapa cement. Det finns även betong där cementen blandas ut med andra bindemedel. Sommarens diskussion kring Cementas kalkbrytning på Gotland visar även lokal miljöpåverkan.

Samtidigt är betong ofta ett ändamålsenligt material för att skapa god arkitektur och långsiktigt användbara byggnader. Vi som arkitekter måste också fortsätta att föra fram vikten av god arkitektur som berör och engagerar. Det leder till att man vårdar och behåller sina byggnadsverk. Även om alternativ som trä och ny klimatsmart betong är bra, går det inte att använda i alla projekt. Vi kan heller inte sitta still och vänta på något som är bättre än dagens material när vi behöver minska klimatpåverkan redan nu. Lyckligtvis finns det mycket att göra redan i dag.

Vi kan lyckas halvera klimatpåverkan med redan befintliga material, utan att behöva göra avkall på arkitektoniska kvaliteter.

Ett projekt i Västerås som vi arbetat med tillsammans, med bland annat Sveafastigheter och WSP, visar att vi kan lyckas halvera klimatpåverkan med redan befintliga material, utan att behöva göra avkall på arkitektoniska kvaliteter. Projektet gick ut på att använda bostadskvarteret Neptun i Västerås, ett tidigare färdigställt projekt som vi ritat, och göra om det med målet att sänka klimatavtrycket. Det är ett kvarter med 121 hyresrätter i blandade storlekar.

Vi gjorde optimeringar i alla delar av stommen och grunden, såsom klimatsmartare materialval och såg över konstruktionen för att kunna anpassa bland annat dimensioneringen. När det gäller materialval var det viktigt att undvika cement som har tillverkats med fossil energi. Dessutom kalkylerades klimatavtrycket för transporter av materialet. Allt genomfördes utan att kompromissa med arkitekturen – funktion och gestaltning kunde behållas. För om vi bygger hus som ingen vill ha så har vi misslyckats. Vi skapade helt enkelt samma hus som tidigare. Dessutom ville vi landa inom samma ekonomiska ramar som originalet. Notan för att bromsa klimatkrisen ska inte behöva betalas av hyresgästerna.

Resultatet presenterades i en rapport som finansierades av Boverket och visade att vi hade lyckats sänka utsläppen av växthusgaser för husets stomme med hela 52 procent.

Så, parallellt med att vi utvecklar nya material inför framtiden kan vi redan idag göra följande för att minska utsläppen från betong:

  • Ställ krav på mer klimatsmarta material och transport vid upphandling.
  • Stommens klimatutsläpp och utformning behöver verifieras i tidigt skede för att optimering av konstruktioner ska leda till stora minskningar av klimatutsläpp.
  • Minska antal parkeringsplatser och tillhandahåll el-bilpool och cykelpool. Särskilt garage som byggs under hus påverkar klimatutsläpp vid byggandet.
  • Använd existerande BIM-verktyg för att ta fram nyckeltal för klimatutsläpp.
  • Kommuner kan ge bostadsproducenter starkare incitament för minskade klimatutsläpp genom att exempelvis flerbostadshus med låg klimatpåverkan premieras vid kommunala markanvisningar.

Om beslutsfattare i olika delar av byggkedjan bara börjar ställa krav på oss arkitekter. lovar vi att det finns mycket att göra för att minska klimatutsläppen.

Mer att läsa