Debatt

”Vi kan redan i dag halvera klimatpåverkan när vi bygger med betong”

13 oktober 2021

Redan i dag går det att halvera klimatpåverkan med vanlig betong utan att göra avkall på varken funktion, gestaltning eller ekonomi. Det som saknas för en snabb förändring är krav från beslutsfattare, skriver arkitekterna Marco Folke Testa och Alessandro Ripellino.

Annons
Foto Christian Saltas

Bostadskvarteret Neptun i Västerås, ritat av Ripellino arkitekter, ligger till grund för skribenternas beräkningar som visar möjlig halvering av klimatpåverkan. Ripellino arkitekter är en del av Reflex arkitekter.

Den nya klimatsmarta betongen och material som trä har en viktig roll i omställningen av byggandet. Men ska vi vara realistiska kommer betongen att vara nödvändig även i framtiden.

Att bygga med betong kan ha stor klimatpåverkan – framförallt är det cementen som avgör. Klimatavtrycket påverkas bland annat av den energi som går åt till att skapa cement. Det finns även betong där cementen blandas ut med andra bindemedel. Sommarens diskussion kring Cementas kalkbrytning på Gotland visar även lokal miljöpåverkan.

Samtidigt är betong ofta ett ändamålsenligt material för att skapa god arkitektur och långsiktigt användbara byggnader. Vi som arkitekter måste också fortsätta att föra fram vikten av god arkitektur som berör och engagerar. Det leder till att man vårdar och behåller sina byggnadsverk. Även om alternativ som trä och ny klimatsmart betong är bra, går det inte att använda i alla projekt. Vi kan heller inte sitta still och vänta på något som är bättre än dagens material när vi behöver minska klimatpåverkan redan nu. Lyckligtvis finns det mycket att göra redan i dag.

Annons

Vi kan lyckas halvera klimatpåverkan med redan befintliga material, utan att behöva göra avkall på arkitektoniska kvaliteter.

Ett projekt i Västerås som vi arbetat med tillsammans, med bland annat Sveafastigheter och WSP, visar att vi kan lyckas halvera klimatpåverkan med redan befintliga material, utan att behöva göra avkall på arkitektoniska kvaliteter. Projektet gick ut på att använda bostadskvarteret Neptun i Västerås, ett tidigare färdigställt projekt som vi ritat, och göra om det med målet att sänka klimatavtrycket. Det är ett kvarter med 121 hyresrätter i blandade storlekar.

Vi gjorde optimeringar i alla delar av stommen och grunden, såsom klimatsmartare materialval och såg över konstruktionen för att kunna anpassa bland annat dimensioneringen. När det gäller materialval var det viktigt att undvika cement som har tillverkats med fossil energi. Dessutom kalkylerades klimatavtrycket för transporter av materialet. Allt genomfördes utan att kompromissa med arkitekturen – funktion och gestaltning kunde behållas. För om vi bygger hus som ingen vill ha så har vi misslyckats. Vi skapade helt enkelt samma hus som tidigare. Dessutom ville vi landa inom samma ekonomiska ramar som originalet. Notan för att bromsa klimatkrisen ska inte behöva betalas av hyresgästerna.

Resultatet presenterades i en rapport som finansierades av Boverket och visade att vi hade lyckats sänka utsläppen av växthusgaser för husets stomme med hela 52 procent.

Så, parallellt med att vi utvecklar nya material inför framtiden kan vi redan idag göra följande för att minska utsläppen från betong:

  • Ställ krav på mer klimatsmarta material och transport vid upphandling.
  • Stommens klimatutsläpp och utformning behöver verifieras i tidigt skede för att optimering av konstruktioner ska leda till stora minskningar av klimatutsläpp.
  • Minska antal parkeringsplatser och tillhandahåll el-bilpool och cykelpool. Särskilt garage som byggs under hus påverkar klimatutsläpp vid byggandet.
  • Använd existerande BIM-verktyg för att ta fram nyckeltal för klimatutsläpp.
  • Kommuner kan ge bostadsproducenter starkare incitament för minskade klimatutsläpp genom att exempelvis flerbostadshus med låg klimatpåverkan premieras vid kommunala markanvisningar.

Om beslutsfattare i olika delar av byggkedjan bara börjar ställa krav på oss arkitekter. lovar vi att det finns mycket att göra för att minska klimatutsläppen.

Annons

Marco Folke Testa arkitekt SAR/MSA, Reflex arkitekter

Alessandro Ripellino arkitekt SAR/MSA, Reflex arkitekter

5 kommentarer

Håller verkligen med Staffan att arkitektkåren behöver bli en drivande del av omställningen till ett hållbart samhälle. Och att träbyggnad innebär stora klimatfördelar, men flera material och byggtekniska lösningar kommer att användas under en relativt lång framtid. Därför tror jag att vi måste arbeta på en bred front och redan nu påverka flera material och lösningar.

Visst är det bra att det finns lösningar redan nu!
Vi måste helt enkelt använda de redan nu och dessutom måste vi snabba på utvecklingen för att nå klimatmålen.
Optimeringarna i Kv. Neptun avser stomme och grunden samt betong kvaliteten och transporterna. Inga av dessa kalibreringar påverkar den arkitektoniska utformningen eller boende kvalitéerna. Med projektet vill vi lyfta fram metod som handlar om kravställande och projektering och som kan appliceras till flera andra byggnadskomponenter redan nu.
Som du skriver, Michael så måste garagelösningar för den privata bilen undvikas. För att komma dit behövs det modiga politiker och byggaktörer.
Träbyggnad innebär stora klimatfördelar, men flera material och byggtekniska lösningar kommer att användas under en relativt lång framtid. Därför måste även de optimeras.

Det är bra att det finns lösningar redan nu.
Jag funderar på varför inte maximalt klimatförbättrad betong används i många projekt redan nu? Varför tror ni?

Skulle ni kunna utveckla meningen om ”utan att behöva göra avkall på arkitektoniska kvaliteter”

P-platser är bra att hitta alternativ till, särskilt under mark där det behövs mellan 25-30 kvm garageyta per bil. Ofta med mycket betong ovan för att bära upp gården.

Men det finns en annan fördel med trä och det är att det svenska skogsbruket utförs så att fler träd står i skogarna över tid. Det innebär att byggnader av trä bidrar till att binda mer koldioxid även efter de är byggda.

Med vänlig hälsning, Michael.

Jag tror visst att man kan göra mycket mer både beträffande tillverkning av cement och transporter, som i byggprocessen. Det akuta problemet med den svenska tillverkningen är emellertid hur vattenförsörjningen på Gotland påverkas – bristen på tillgängligt vatten har alltid varit ett svårt problem för ön. Och till syvende og sidst, hur mycket av Gotland vill vi ha kvar rent fysiskt på plats?

Själva idén med cement är att flytta koldioxid bundet i kalksten till atmosfären. Det finns mycket att göra för att minska CO2-avtrycket från armerad betong, men det finns inga möjligheter att komma i närheten av byggmaterial som baseras på idén att ta CO2 från atmosfären för att bygga upp materialet. Arkitektkåren behöver bli en drivande del av omställningen till ett hållbart samhälle istället för att sätta klackarna i backen och försöka hitta argument för att fortsätta ett ohållbart stål- och cementbyggande. (….och för den som tänker CCS, dvs insamling och lagring av CO2, är det en utmärkt teknik som i första hand måste användas för att minska CO2-mängderna i atmosfären, inte för att legitimera i sig ohållbara industriprocesser som t ex tillverkning av cement eller konventionellt stål.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Gå till nästa artikel