”Sluta avfärda gröna lösningar i stadsbyggandet!”
När gröna lösningar för ekosystemtjänster ska vävas in i stadsmiljön, avfärdas de ofta med att resultatet inte är tillräckligt ”stadsmässigt”. Detta synsätt behöver förändras! Vi kan börja med den illa ansedda förgårdsmarken, skriver landskapsarkitekt Mattias Gustafsson.
Skribenten framhåller förgårdsmark som en mångfunktionell och trivselfrämjande pusselbit i stadsmiljön.
Uttala ordet förgårdsmark och de flesta i branschen, från politiker och kommunala tjänstepersoner till konsulterande stadsplanerare, får något ogillande i blicken. Att förgårdsmarken som stadsbyggnadselement inte står högt i kurs i nutida stadsplanering är lika mycket resultatet av en vurm för det sena 1800-talets expansion av kvartersstaden, som en motreaktion på funktionalismens slappa hantering av gaturummen i 1900-talets förstäder. Vad som nu behövs är en framåtblickande syntes, där 2000-talets stora ödesfrågor också avspeglar sig i planeringen av nya stadsdelar. Förgårdsmarken kan, om den gestaltas på ett genomtänkt vis, bli en viktig spelbricka i den gröna omställningen av våra stadslandskap.
Ekologiska dagvattenlösningar: Med förgårdsmark kan naturbaserade lösningar komma på plats i form av dagvattenreducerande vegetationsbäddar. Takvattnet kan enkelt ledas hit och göras biologiskt tillgängligt, så att både fördröjning och rening uppnås. Takvegetation i all ära, men det är på marken som en resurseffektiv dagvattenhantering kan få plats vid större regnmängder. Förgårdsmarken innebär också att husarkitekten kan gestalta taken fritt, något som få tänker på är vanskligt. I stället hamnar idag tyvärr stuprör ofta i fastighetsgräns där kravet på omhändertagande av takvattnet blir dyrt att lösa.
Grönskande gatumiljöer: Ytterligare en konsekvens av förgårdsmark är möjligheten att få till vegetation på både mark och fasad. Här kan sammanhållna planteringar med buskar, perenner och klätterväxter understödja gatuträden som grön infrastruktur och ekologisk spridningskorridor genom stadslandskapet. Med mer grönskande gaturum kommer olika typer av positiva hälsoaspekter såsom luftrening, bullerreducering och temperatursänkning som välkomna effekter, för att bara nämna några av ekosystemtjänsterna.
Den sociala friktionen: Byggnader kan med förgårdsmarken bli bättre på att bidra till rikare stadsmiljö, i det som möter oss i ögonhöjd. I stället för stumma fasader kan bottenvåningens verksamheter enkelt spilla ut i gaturummet eller de boende delta i ett samskapande av sin närmiljö. Genom trapphusens entréytor, privata uteplatser vid lägenheter, uteserveringar för kaféer och restauranger eller varuexponering för affärsverksamheter, skapas en högre nivå av positiv social friktion. Om byggnader förses med möblerbar förgårdsmark, behövs inte kommunens välvilja i form av tillstånd och markhyra, vilket sänker trösklarna för ett levande stadsliv.
Framtidens mobilitetslösningar: Dagens höga cykeltal belamrar innergårdarna med cykelparkering. Men förgårdsmark skapas förutsättningar att placera en stor del av cyklarna ut mot gata i stället, på platser invid entréerna, där cyklarna ändå tenderar att hamna. En annan mobilitetsaspekt är ett växande behov av lättillgängliga varuleveransboxar nära där man arbetar eller bor. När både mat och andra varor är lätta att klicka hem, vilket också minskar det samlade transportbehovet, kan förgårdsmarken erbjuda plats för korttidsförvaring.
Vad krävs för att driva igenom allt detta finurliga med förgårdsmark? Det behövs en effektfull strategi i planprocessens olika skeden för att både ge plats för och ge innehåll åt förgårdsmarken. I planprocesserna behöver tillräckliga ytor kring byggnader säkerställas och i projekteringsskedena måste kravspecifikationerna kring social och ekologisk hållbarhet bli tydliga utgångspunkter för gestaltningsarbetet.
Det är nu hög tid att implementera den mångfunktionella och trivselfrämjande förgårdsmarken i utformningen av nya hållbara stadsdelar!
Mattias Gustafsson är landskapsarkitekt LAR/MSA och vd på landskapsarkitektkontoret Urbio
