”Det finns goda skäl att arbeta med trygghet i stads­byggandet” 

Upplever vi att torget är tryggt och levande att vistas på? Eller upplever vi att perrongen är otrygg och öde? Hur vi än upplever stadens rum – som besökande, boende, på jakt efter en ny bostad eller som investerare – gör stadens rum intryck på oss. 

Enligt den svenska Nationella Trygghets­undersökningen 2021 (NTU) upplever 28 procent att de är mycket eller ganska otrygga vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet, 24 procent att de mycket eller ganska ofta valt att ta en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för att utsättas för brott och 13 procent att de ganska ofta har avstått från en aktivitet på grund av oro för att utsättas för brott.

Vi på Juul Frost arkitekter har, för det kriminalpreventiva rådet i Danmark, tagit fram publikationen Trygga stadsrum för alla, många, få som innehåller rekommendationer för att arbeta med trygghet. Publikationen vänder sig till alla som arbetar med stadsutveckling, både kommunala och privata byggherrar, bostadsbolag, utvecklare och rådgivare. Vår erfarenhet från projektet är att:

• Trygghetsfrämjande handlar inte bara om kriminalitet. Den upplevda tryggheten hänger inte alltid samman med den faktiskt förekommande brottsligheten. Det betyder inte att invånarnas upplevelse av kriminalitet inte påverkar den upplevda tryggheten. Även om risken för att bli utsatt för kriminalitet är låg, kan vi mycket väl känna oss otrygga. Både den mediala bilden, stadsdelarnas rykte och inte minst utformningen av staden och dess rum spelar roll för den upplevda tryggheten.
• Vi ska arbeta på tvärs över stads- och stadsrumsperspektiv. Det finns behov av att arbeta stadsstrategiskt med trygghet så att tryggheten inkluderas från vision till implementering i städernas utveckling. Forskning pekar på att upplevelsen av trygghet relaterar till den stadsstruktur som stadsrummet är en del av. Därför ska vi ha ett stadsstrategiskt synsätt på sammanhangen mellan stad, stadsdel och stadsrum – och mellan kommunala planer, detaljplaner och konkreta projekt, för att främja tryggheten.
• Ställ krav på trygghet på samma sätt som på hållbarhet! Många kommuner fokuserar redan på trygghet i sin politik, sina visioner, strategier och konkreta stadsutvecklingsprojekt. Det är bra. Uttalade målsättningar skapar organisatorisk medvetenhet om vikten och värdet av att arbeta med trygghet. Det främjar prioriteringen av trygghet och förebyggande åtgärder i planeringspraxis och förvaltning. Särskilt om målsättningarna omsätts i precisa krav i tävlingar och förfrågningsunderlag på samma sätt som krav på hållbarhet.
• Använd partnerskap för att säkerställa genomslagskraft! Förutsättningen för framgång är samarbete. Ett dialogburet arbetssätt på tvärs över professionsgränser, mellan rådgivare, planerare, bostadssociala åtgärder, polis med flera, och viktigast av allt, att involvera invånarna, ger en överblick över utmaningarna och möjlighet att koordinera insatser mellan fysiska och sociala områden. Det kan säkerställa genomslagskraft och sammanhang mellan arkitektonisk och stadslivsmässig kvalitet samt trygghet. 

Otrygghet har negativ inverkan på de boendes psykiska och fysiska hälsa och livskvalitet, invånarnas rörelsefrihet och användningen av stadens rum. Det finns alltså goda skäl att inkludera tankar om trygghet i stadens utveckling. Både för att behålla och attrahera invånare, turister och investerare och inte minst för att säkerställa invånarnas trivsel och livskvalitet!

Helle Juul är arkitekt MAA/MNAL, Ph.d och partner på Juul Frost arkitekter

Mads Angelsø är Cand.mag.fil på Juul Frost arkitekter