”Branschens verkliga problem glöms bort i politiska övertygelser”
I sin kritik av regeringens budget duckar Sveriges Arkitekter för det viktigaste: att arkitektbranschen behöver bli affärsmässig och självförsörjande.
Debattören har reagerat på Sveriges Arkitekters kritik mot regeringens budget.
Man måste inte gilla regeringen. Det gör inte Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson. Särskilt missnöjd är han över budgeten och skyller det elände som drabbat arkitekterna just på regeringen. ”Ett slag i ansiktet på våra medlemmar”.
I debattartikeln via TT efterlyser han konjunktursatsningar; införa ett Rita-avdrag, ge nyutexaminerade rätt till a-kassa direkt efter examen samt satsa på långsiktiga öronmärkta medel till högskolorna för vidareutbildningar för yrkesverksamma akademiker.
Det går enkelt att säga att dessa förslag – om de genomfördes – knappast skulle påverka mer än på marginalen. Den lågkonjunktur i delar av (hus)byggnadssektorn och som arkitektkåren drabbats av går förstås att härleda till den räntechock som drabbade Sverige och delar av omvärlden med en lågkonjunktur som följd. Ursprunget i detta: Inflation och i Sverige bland annat en tokigt överstimulerad byggbransch med stödpengar från en annan regering, som trots minusräntor pumpade in stödpengar i byggande – också med tveksamt kvalitetsmässigt resultat.
Under denna tid, guldåren, drogs ändå många arkitektkontor med dålig lönsamhet om man ser till andra jämförbara branscher. Denna gåta och oerhört problematiska situation har branschorganisationen sedan lång tid duckat. Man pratade och pratar hellre om den globala uppvärmningen och ”arkitekternas nyckelposition” än det ännu viktigare: Arkitektbranschen som måste bli affärsmässig och vara självförsörjande och inte hela tiden bygga på statliga subventioner.
Under denna tid, guldåren, drogs ändå många arkitektkontor med dålig lönsamhet om man ser till andra jämförbara branscher. Denna gåta och oerhört problematiska situation har branschorganisationen sedan lång tid duckat.
Vi måste ha en branschorganisation som är mycket mer offensiv och som i klara termer hjälper att saluföra det arkitekter faktiskt jobbar med och kan. Detta glöms idag bort bland politiska övertygelser.
Man måste inte gilla regeringen. Men man måste förstå att arkitektbranschen är en näring som medlemmarna ska leva av, inte enbart en intresseorganisation för en allmänt bättre värld. En sådan väg är inte bara ett slag i ansiktet på medlemmarna, utan – faktiskt – även ett slag i ansiktet mot arkitekturens möjligheter att påverka på riktigt.
Magnus Fernebrant är arkitekt SAR/MSA.
