Gå till innehållet

“Bättre badrum för äldre kan spara miljarder”

Ett badrum som är stort till ytan är inte självklart en säker miljö för den som är gammal. Det är viktigt att äldres badrum funktionsanpassas, skriver Lisa Daram, Kai-Rune Klubben och Barbro Westerholm.

Antalet äldre i Sverige ökar kraftigt. Vårdplatserna i särskilda boenden räcker inte till, och när allt fler gamla bor kvar i sin bostad livet ut ställs större krav på badrummens utformning. Om inte badrummet är funktionsanpassat blir det omöjligt för den boende att leva ett värdigt liv och för personalen att ha en rimlig arbetsmiljö.

I rapporten Badrumssyndromet från 2014, som stiftelsen Arkus genomförde på bland annat dåvarande Hjälpmedelsinstitutets uppdrag, medverkade bland annat Arbetsmiljöverket, Boverket, Socialstyrelsen, branschorganisationer, byggherrar, projektörer samt tillgänglighetskonsulter. Syftet med rapporten var bland annat att visa på de hinder som uppstår när lagrum krockar i samband med byggande, när ”stuprör” finns både inom det allmänna och det privata och när effektiva modeller för utveckling av fysiska miljöer saknas.

Än finns inga nya riktlinjer där fokus läggs på mindre badrum med maximal funktionalitet.

I rapporten framgår att de nya rönen kring design, ergonomi för äldre och personal och inte minst nya tekniska lösningar nu behöver tillämpas i praktiken. Alltför stora badrum utan möjlighet för den boende att stödja sig på egen hand är till exempel direkt farliga. Mindre och mer funktionella badrum skulle reducera antalet fallolyckor och förhindra onödigt lidande och efterföljande vårdkostnader.

Att bygga till ytan mindre badrum och samtidigt använda nya lösningar innebär dessutom stora besparingar – lågt räknat 50 000 kronor per badrum – för kommunerna men även för skattebetalarna.

Rapporten Badrumssyndromet fick stor uppmärksamhet när den kom, men än finns inga nya riktlinjer där fokus läggs på mindre badrum med maximal funktionalitet. Varför utreds inte frågan ytterligare, och varför ändras inte reglerna? Det verkar tyvärr som om ingen av de deltagande myndigheterna i rapporten valt att dra någon som helst lärdom av resultaten.

Den av regeringen tillsatta kommittén med uppgift att se över aktuella byggregler har inte i sitt primära uppdrag att undersöka badrummens utformning och otydliga byggregler. Kommittén har alltså inte fått i uppdrag att inkludera badrum som ett utvalt område – trots de felaktiga riktlinjerna som lämnar utrymme för orimligt olika tolkningar runt om i landets kommuner. Det har lett till flertalet juridiska processer med diametralt olika utfall och vitesförelägganden i bland annat Norrtälje och Nyköping, vilket skapar stora orättvisor mellan kommunerna.

I Norge krävde Helsedirektoratet efter liknande händelser att den norska motsvarigheten till vår SIS-standard skulle revideras avseende badrummens mått, och en ny standard arbetades fram. Vi anser att det behövs en översyn även inom ramen för de svenska byggreglerna.

Mer att läsa