”Arkitekturen behöver inte färre timmar – den behöver rätt timmar”

I senaste Arkitekten berättar tre byggföretag att de förväntar sig att AI ska halvera arkitekttiden i byggprojekt. Argumentet är att tekniken gör processen snabbare – och därmed billigare. Men det bygger på en övertro på vad AI kan göra idag, och en underskattning av vad arkitekten faktiskt ansvarar för. I verkligheten leder AI inte till färre arkitekttimmar. Den leder just nu till fler och i förlängningen viktigare arkitekttimmar.

AI fungerar redan idag bra i några avgränsade uppgifter:

• Generativa planlösningar kan snabbare tas fram som flera alternativ för utvärdering och dialog, men AI förstår inte helheten: byggsystem, logistik, kontext eller mänskliga beteenden. 
• Visualiseringar kan tas fram tidigare och snabbare, men generativa modeller saknar den precision som krävs för att visualisera byggbar arkitektur.
• Analys av kravdokument går snabbare, vilket gör det enklare att ge relevanta svar och inte missa något viktigt. Men att fatta beslut om fungerande lösningar är inte realistiskt. 
• Hållbarhetssimuleringar förbättras snabbt, men är inte framme på grund av bristande datakvalitet i modellerna, här behövs en större insats i hur branschen arbetar med projekteringen.

Det är just därför AI inte minskar behovet av arkitekten. Tvärtom. Om vi använder mer AI så krävs mer expertis för att granska, styra och kvalitetssäkra lösningarna. Men ännu viktigare, det är den mänskliga kreativiteten som är en förutsättning för de riktigt bra lösningarna. Förståelsen för projektets fulla komplexitet krävs för att skapa något med verkshöjd, och den förståelsen uppstår i skissprocessen. Det mänskliga omdömet blir därför viktigare – inte mindre viktigt – i en framtid där AI är en integrerad del av arbetet.

De stora kostnaderna i ett byggprojekt uppstår inte vid ritbordet. De uppstår i byggskedet och i förvaltningen – där varje fel kostar mångdubbelt mer att rätta till. Ett AI-startup som vi samarbetar med bedömer att en ökning med 20 procent på arkitekturtiden i projekteringen skulle kunna minska totalkostnaden för projektet med 2–5 procent. 

Inte för att man “ritar mer”, utan för att man hinner:

• analysera fler alternativ
• upptäcka fler risker
• välja bättre lösningar
• optimera byggbarhet och hållbarhet
• undvika kostsamma ändringar senare
• ha en bättre dialog med beställare och andra konsulter

Med AI som verktyg frigörs tid som arkitekten kan lägga på att göra mer av just detta med bättre underlag. Det betyder inte färre timmar. Det betyder mer värdeskapande timmar.

En avgörande dimension saknas ofta i debatten, nämligen att arkitektur alltid är lokal, medan de stora AI-modellerna oftast är globala. Vi har sett samma problem i CAD- och BIM-verktygen som i de nya AI-verktygen. De internationella techjättarna behärskar inte:

• lokala byggregler
• krav på tillgänglighet och arbetsmiljö
• vårt klimat och våra konstruktionsmetoder
• kommunala processer och traditioner
• kultur och boendepreferenser
• byggbarhet i svenska produktionssystem

Globala verktyg kan generera bilder och volymer – men de förstår inte svensk, brittisk eller tysk verklighet. Det är arkitekten som använder tekniken till att skapa en fungerande lokal lösning. AI kan hjälpa oss tänka snabbare, men den kan inte tänka åt oss.

AI kommer att bli en central del av arkitektens vardag. Men inte som ersättare – utan som en förstärkare. Framtidens arbetssätt innebär att arkitekten:

• arbetar mer iteraktivt med beställare
• enklare kan utvärdera flera parallella designidéer
• synliggör och fattar bättre beslut baserad på komplexa data
• utför fler simuleringar och analyser tidigare i processen
• lägger mer tid på helhet, gestaltning och kvalificerade beslut
• bättre kan granska och kvalitetssäkrar handlingarna i projekteringen
• minskar risken för dyra fel senare i processen

Det innebär en bransch där arkitekten gör färre rutinuppgifter och mer av det som verkligen skapar värde.

AI kommer inte att halvera arkitektens tid. AI kommer att höja värdet av arkitektens tid. AI är ett verktyg. Arkitektur är ett ansvar. Och ansvar kräver kompetens, helhetssyn och lokalt omdöme – inte färre timmar.

Peter Leuchovius är Head of digital office på White arkitekter.
Kristoffer Roxbergh är arkitekt SAR/MSA på White arkitekter.
Nina Wittlöv Löfving är arkitekt SAR/MSA på White arkitekter.
Libny Pacheco är arkitekt och Digital workflow lead på White arkitekter.
Lotten Lundqvist är arkitekt SAR/MSA på White arkitekter.
Martin Johnson är arkitekt och Digital workflow lead på White arkitekter.