Flera remissinstanser vill utvidga kraven på klimatdeklarationer

För att minska byggandets klimatpåverkan föreslås nu en ny lag och förordning om klimatdeklarationer som planeras att träda i kraft den 1 januari 2022. Förslaget innebär att byggherren ska ansvara för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket. Kravet omfattar bara nyproduktion, vissa byggnadsdelar och undantar vissa byggnadstyper.

Under våren har förslaget varit ute på remiss och Sveriges Arkitekter är en av de instanser som har svarat. Fack- och branschorganisationen vill framförallt se att en mer omfattande livscykelanalys ingår i klimatdeklarationen och att alla byggnadsdelar ingår.

– Att bara fokusera på byggskedet och vissa byggnadsdelar kan generera stora klimatskulder vid drift och förvaltning av byggnaden. Helheten måste prövas samtidigt för att generera minsta möjliga totala klimatpåverkan, säger Margareta Wilhelmsson.

Förslaget för klimatdeklarationer omfattar viss nyproduktion och gäller klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Sveriges Arkitekter vill också se ett skifte från nyproduktion till att uppgradera och återbruka befintlig byggnadsstruktur.

– River du en byggnad, behandlar den som avfall och ersätter den med nyproduktion så har du ju skaffat dig en rejäl klimatskuld. Det cirkulära tänket måste in här också, säger Margareta Wilhelmsson.

Margareta Wilhelmsson

Fler remissinstanser vill att klimatdeklarationer ska innefatta en större del av en byggnads livscykel, bland annat Byggherrarna, Cementa och Sweden green building council. Byggmaterialindustrin vill i framtiden se krav på klimatdeklaration också vid större om- och tillbyggnadsprojekt. Research institutes of Sweden, RISE, påpekar att förslaget som det formulerats kan missgynna lösningar som har hög initial klimatpåverkan men låga utsläpp i resten av livscykeln.

Många instanser tycker också att fler byggnadsdelar bör ingå. Boverket vill till exempel att balkonger, loftgångar, entrétrappor, ytterdörrar, inomhustrappor, innerdörrar och fönster ska omfattas. Byggföretagen och Byggmaterialföretagen påpekar att också installationer bör finnas med i klimatdeklarationen i framtiden.

Sveriges Arkitekter vill också se tvingande gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan och konsekvenser för den som överskrider dem.

– Hela poängen är ju att de ska minska byggsektorns utsläpp. Då räcker det inte att reglerna bara anger att du måste redovisa utsläppen. Det krävs också någon form av tak för utsläppsnivåer, säger Margareta Wilhelmsson.

Sveriges Arkitekter har också reagerat på promemorians bedömning att arkitekter ”påverkas marginellt av förslaget”.

– Arkitekter har helt avgörande möjligheter att jobba för minskad klimatpåverkan och måste få komma in i tidiga skeden. På så vis kan arkitekter påverka både med innovativ och cirkulär design och genom att förorda hållbara material, säger Margareta Wilhelmsson.