Gå till innehållet

Reaktioner på flyktingboenden chockar tjänstemän: ”De skrek att vi är förrädare”

Vårens informationsmöten om tilltänkta tomter för tillfälliga modulbostäder för nyanlända har inte varit en lätt match för tjänstemännen i Göteborg. "Vi var beredda på att folk skulle vara emot men jag blev chockad över att det var så starka känslor", säger Fredrik Andersson på Göteborgs stadsbyggnadskontor.

Den nya anvisningslagen som trädde i kraft i våras innebär att Göteborg är tvingade att i år ordna fram bostäder för 1000 flyktingar som fått uppehållstillstånd. För att lösa det har fastighetsnämnden beslutat att bygga modulbostäder med tillfälliga bygglov på mark som inte är avsedd för bostäder enligt översiktsplanen och i stadsdelar som inte redan har ett stort antal nyanlända.

Efter att ha vaskat fram tolv möjliga tomter startade cheferna för fastighets-, bygg- och socialförvaltningarna en turné med informationsmöten.

– Vi bjöd in de boende i närområdena men ryktet spred sig och det kunde dyka upp 700 personer på en kväll. Det är betydligt fler än vid ett vanligt samrådsmöte. Det hände att vi fick köra mötena i två omgångar, berättar Fredrik Andersson som är chef för byggavdelningen.

Stämningen blev stundom hätsk. Fredrik Andersson och de andra förvaltningscheferna blev bland annat beskyllda för att försöka luras och mörka fakta om ensamkommande flyktingbarn och att bostäderna inte alls är tillfälliga.

– Vid ett tillfälle skrek de förrädare åt oss rakt över rummet, berättar Fredrik Andersson.

Han tycker att stämningen är något helt annat än vad han varit med om tidigare.

Det finns alltid dem som inte vill att det ska byggas men här fanns också en annan typ av motstånd.

– Det finns alltid dem som inte vill att det ska byggas men här fanns också en annan typ av motstånd. Här handlade om att man inte ville ha dit de här människorna, att man är rädd för mord och bränder, säger han.

Mötena blev dessutom arena för olika politiska grupperingar. Representanter från både Sverigedemokraterna och Refugees Welcome var på plats. Vid ett tillfälle fick vakter gripa in för att förhindra bråk mellan mötesdeltagare.

Fredrik Andersson säger att han och hans kollegor på stadsbyggnadskontoret inte blivit utsatta för något hot personligen men arbetsbelastningen har varit tuff med en mycket större mängd mejl och utbegäran av handlingar än vanligt. Och mindre lär det inte bli när modulhusen nu går in i nästa skede. De tolv tomterna har kokats ner till sex och i slutet av augusti kommer den första bygglovsansökan från det kommunala bostadsbolaget Framtiden AB. Det gäller cirka 60 bostäder vid Askimsviken, en badplats i ett villaområde.

– Det är en av de tomter där vi mött mest motstånd. Det kommer att bli mycket mer att göra än för ett vanligt bygglov. Vi har satt in extra personal för att hantera all inkommande mejl, säger Fredrik Andersson.

Hur klarar han av att bli så trängd mellan politiska beslut och arga medborgare?

– När man möts av så mycket känslor och hat får jag påminna mig om att jag står där som tjänsteman, att jag har fått en uppgift att lösa av politikerna. Vi kan inte avstyrka ett bygglov bara för att det finns många som protesterar. Om det är okej enligt plan- och bygglagen ska vi godkänna. Vår rekommendation till politikerna måste vara professionell, säger Fredrik Andersson.

Säkerheten alltid arbetsgivarens ansvar

Arbetsgivaren ska alltid göra en riskbedömning om politiska beslut leder till att säkerheten för de som ska utföra uppdraget kan brista.

– Arbetsgivaren har alltid det yttersta ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker. En riskbedömning med åtgärdsplan och strategi för hur uppdraget ska utföras ska alltid göras, säger Tommy Fahlander, sektionschef på Arbetsmiljöverket.

Han menar att det uppenbart finns risker med att hålla informationsmöten om planer och politiska beslut som är impopulära på det sätt som skett i Göteborg.

– Det vore lämpligt att beslutsfattarna, det vill säga politikerna, är med och berättar, så att folk inte skjuter på budbärarna, säger Tommy Fahlander.

Vad ska man göra om man som tjänsteman känner rädsla eller obehag inför sin uppgift?

– Man måste prata med sina kollegor och sin arbetsgivare. Man ska känna sig trygg. Många yrkesgrupper får utbildning i hur de ska agera i en hotfull situation. Men om man själv hamnar i konflikt med det som ska genomföras, att man själv inte gillar de politiska besluten, då måste man rannsaka sig själv och fundera på om man är på rätt plats.

Vad ska man göra om det går så långt att man själv blir utsatt för hot eller våld?

– En enskild tjänsteman ska aldrig behöva utsättas. Men om det händer ska man alltid backa, aldrig konfrontera utan dra därifrån så fort som möjligt. Om man blivit utsatt har man rätt till samtalsstöd och bearbetning via företagshälsovården. Alla reagerar olika. Vissa kan få chockartade upplevelser, andra klarar av att bara gå vidare.

Mer att läsa