Gå till innehållet

Unik mångfaldssatsning i Tensta stryptes trots fortsatt snedrekrytering

Den sociala snedrekryteringen till landets arkitektprogram består. Totalt har 87 procent av nybörjarna på landets arkitektskolor högskoleutbildade föräldrar. Arkitekturskolan i Tensta i Stockholm startade för att motverka utvecklingen, men har trots goda resultat fått resurserna halverade.

– Successivt har benen dragits undan. Jag är orolig för att projektet håller på att ebba ut, det som är kvar är en tummetott. Om ingen tar ansvar att ta vidare bollen är det väl kört, säger Stefan Petersson som tillsammans med initiativtagaren Erik Stenberg byggde upp Tensta arkitekturskola.

Idag heter den KTH i Tensta och består av två eftergymnasiala orienteringskurser inriktade på arkitektur och samhällsbyggande. Målet är att förbereda studenter för högre studier och ett viktigt syfte sen starten 2009 är att tjäna som motkraft till den sociala snedrekrytering som karaktäriserar landets arkitektprogram.

Förutom de två förberedande kurserna fanns till en början även masterskurser och forskare kopplade till skolan i Tensta. Dessutom bedrevs ett utåtriktat arbete i lokalsamhället och Stefan Petersson föreläste regelbundet om arkitektur på Tensta gymnasium där skolan har sina lokaler.

Att studenter och lärare har liknande perspektiv, berättelser och erfarenheter är något man verkligen känner av.

Elsa Uggla

Idag är hans trettioprocentiga tjänst som föreståndare borta sen flera år och de två lärartjänsterna på fyrtio procent vardera bantades till en 2015. Det ledde till att Elsa Uggla, som det året tog över undervisningen efter Stefan Petersson, bara kunde ta in 15 studenter mot nära det dubbla terminen innan. Idag har en tjugo procents tjänst lagts till och hon bedömer att platserna kan fyllas igen.

– Jag vill kämpa för breddad rekrytering. Att studenter och lärare har liknande perspektiv, berättelser och erfarenheter är något man verkligen känner av på den ordinarie arkitektutbild- ningen, säger hon.

På senare år har orienteringskurserna haft svårt att nå målgruppen. Elsa Uggla och Stefan Petersson är övertygade om att det behövs er utåtriktade initiativ för att arbetet med breddad rekrytering ska få reell effekt, och de ser KTH i Tensta som en utmärkt plattform.

Perspektivet delas av forskarna Elisabeth Lilja och Mats Pemer som i en extern utvärdering från 2015 konstaterar att skolan har haft mycket stor betydelse för lokalsamhället och samtidigt ger en viktig kunskapsbas för arkitektyrket.

Att KTH i Tensta trots minskade resurser fortfarande fungerar beror på starkt engagemang från lärarnas sida, enligt forskarna. Anders Johansson, prodekan på Arkitekturskolan, anser att dagens bemanning ligger på en försvarbar nivå men att den inte bör krympas mer.

– Utbildningen i Tensta är viktig och vi kommer strida för att ha den kvar. Det är glädjande att veta att det ger mycket om vi skulle satsa mer på verksamheten, säger han.

Det är klart att det behövs mer resurser, men när de blir allt knappare måste man hela tiden se över alla aktiviteter.

Eva Malmström Jonsson

Anders Johansson tror att en föreståndartjänst med övergripande och utåtriktat ansvar vore bra, men understryker att Arkitekturskolans trängda ekonomi innebär att en utökad verksamhet kräver större anslag från KTH. Något som Eva Malmström Jonsson, KTH:s prorektor och ytterst ansvarig för lärosätets arbete med breddad rekrytering, inte kan lova i nuläget.

– Vi tror mycket på skolan som idé och söker möjliga vägar för en uthållig lösning. Det är klart att det behövs mer resurser, men när de blir allt knappare måste man hela tiden se över alla aktiviteter för att få till det mest effektiva utnyttjandet, säger hon.

Universitet och högskolor har sen början på 2000-talet haft i uppdrag från regeringen att aktivt främja och bredda sin rekrytering. Arbetet har nyligen granskats av Universitets- och högskolerådet (UHR) som konstaterar att det finns ett engagemang på lärosätena men att arbetet inte är tillräckligt strukturerat.

SCB:s senaste mätningar visar att 87 procent av de nya arkitektstudenterna har högskoleutbildade föräldrar. Det är den högsta andelen bland landets 32 största program som leder till yrkesexamen.

Siffrorna anger nybörjare på högskolan yngre än 35 år som går första året på arkitektprogrammet och har högskoleutbildade föräldrar. Inresande studenter oräknade. Statistik från SCB/UHR.

Siffrorna anger nybörjare på högskolan yngre än 35 år som går första året på arkitektprogrammet och har högskoleutbildade föräldrar. Inresande studenter oräknade. Statistik från SCB/UHR.

Mäter man andelen med högutbildade föräldrar, alltså med över tre års akademisk utbildning, delar arkitektprogrammet förstaplats med läkarlinjen med en andel på 66 procent. Motsvarande siffra för samtliga högskolenybörjare är 38 procent. I hela befolkningen i åldern 19–34 har var fjärde högutbildade föräldrar.

UHR ser förberedande utbildningar som en mycket viktig del av lärosätenas arbete med breddad rekrytering och lyfter KTH i Tensta som en av få högskolor med fokus på att rekrytera i ett område där övergången till högskolan är låg.

– Att skolan är placerad i en förort där man även samarbetar med samhället och vänder sig till gym- nasieungdomar tyckte vi lät väldigt intressant. Att de dessutom bedrivit ett strukturerat arbete under en längre tid är ovanligt, säger Aleksandra Sjöstrand, utredare på UHR och tillägger att de är medvetna om att satsningen beskurits.

Mer att läsa